Tänkt klart...

Bilden kommer ifrån Kreativ Insikt;
Lyssna! Livet visar vägen!

Ah....tänkt klart! Det känns skönt att skriva det, en slags bekräftelse till mig själv helt enkelt. Igår skrev jag upp allt som jag verkligen har förändrat till det bättre och sedan skrev jag ord som jag tyckte hörde ihop med det jag förbättrat. Faktiskt riktigt härligt! Några exempel kommer här;
* röjt undan allt gammalt på jobbet = DICIPLIN!
* mer avslappnad, så mina symboldrömmar har kommit tillbaka = TILLIT TILL LIVET!
* familjerelationerna utvecklas och växer sig starkare = GEMENSKAP!
* jag vänder allt snabbare och snabbare ur destruktivt tänkande = UTVECKLING OCH FÖRÄNDRING!
* jag känner mig stabilare och stabilare känslomässigt = TRYGG!

Hörde på radion (norsk P4) idag när jag körde barn till skolan att de har uppfunnit en DNA maskin där jag kan få reda på allt som finns i min kropp. Vilka sjukdomar jag har haft och vilka sjukdomar jag kan få. Allt kring DNA!
Vad är DNA? För mig är det att man har ärvt vissa mönster av sina människor runt sig. För det mesta är det ju sina föräldrar. DNA är tankemönster...
När jag hade opererat bort mina bröst så var jag på ett återbesök hos min kirug. En underbar kvinna som är otroligt medmänsklig.
I allafall så frågade jag så här; - Nu när jag har tagit bort brösten, ska få cellgift och stråla mig, få sprutor i 3 år och äta mediciner under 5 år, och alla celler i hela kroppen kommer att bytas ut. Hur kan ett återfall av cancer då vara möjligt? (har ju ändå läst att många får återfall)
Hon kunde inte svara på denna fråga.
Intressant! Och på denna vägen är jag...

Tänker för mycket......

I natt och idag har det varit en sådan där natt och dag där jag har tänkt för mycket, alldeles för mycket... Har analyserat och funderat. Trasslat in mig i mina egna tankar. Till slut fick jag gå mig en tur för att andas in lite frisk luft i både kropp och själ. Kändes som om huvudet var för litet.
Och detta är ett vanligt fenomen för 99,9 utav jordens befolkning. Att tänka för mycket! Läste att enkelhet är då vi följer vår inre röst eller ja... Gud, Jesus, Den store Anden, Skyddsängeln...eller vad ni vill kalla det.
Tänker vi oss sjuka?
Ja, troligen är det så. När jag är glad känner jag mig lätt och smidig. Stegen är lätta och sinnet är ungt. Vid destruktiva tankar så är stegen tunga och kroppen är otymplig. Då jag dömmer mig själv för att inte vara tillräckligt bra så snurrar magen, andningen är oregelbunden och tröttheten förlamande.
Jag upplever att det är otroligt befriande att skriva av sig här i bloggen. En slags ventil för både glädje, ledsamhet och eftertanke.

För en vecka sedan så dog Anna, en tjej som jag har följt under en tid.
Hon var också en i bröstcancer statistiken.
Det är en blogg som jag har lärt mig mycket av. Annas och Henriks öppna och ärliga skrivande. Hur naket livet blir när döden plötslig är en del av verkligheten.
Allt skalas av och där står jag. Vad är viktigt i livet? Är svaren de samma om jag är frisk eller blir de annolunda när döden knackar på?

Idag kommer min bild från Kreativ Insikt. Och texten är;
Öppna hjärtat för det som får själen att sjunga!
Det hoppas jag att jag gör för det mesta i allafall... ;)

Livet, vänner och rocken roll...

Ha, ha, ha det syns inte vad det står på kortet... Det står....
Älska Livet Som Det Är...
Idag kommer min bild från Kreativ Insikt, en helt underbar webbshop med många fina presenter både till mig själv och andra...
Idag behöver jag få tala om hur otroligt, enormt och gränslöst glad jag är över alla människor runt mig. Jag har idag och igår träffat många goa brudar för första gången på ett forum för cancertjejer, helt otroligt vad många vi är. Gott med alla positiva kommentarer jag fick när jag presenterade mig själv på detta forum. Tack, snälla = )
Förra helgen hade jag en underbar kväll med musik, levnadsglada och härliga vänner som bjuder på sig själv och är älskvärda och härliga. Undrar om ni förstår vad goa ni är (bla en av mina "systrar" puss på dig).
Igår var det dax igen för ett helt brudgäng som älskar att diskutera varför man är som man är (här är mina två andra "systrar" med). Och kanske framför allt hur vi kan hitta styrkan och viljan att förändra det vi inte gillar med oss själva. Vi tittar på varandras erfarenheter och granskar dom med kärlekens ögon. Otroligt lärorikt! Vi lär varann hur mycket som helst!
Marie... jag tror inte att du fattar va bra du är... du underbara kvinna!
Det känns som om jag upprepar mig själv med inlägg som börjar med att tala om vilka underbara vänner som är runt mig.
Men det är så det är just nu... Mitt hjärta håller på att explodera och det är fyllt med kärlek, till er allihop.
Det är samma känslor som infinner sig när min familj är runt mig, min man och våra barn. Men här är ett lugn som håller på att lägga sig inuti mig. Jag har slagit rot och roten är stadig och stabil med en vilja att växa sig enorm. För det enda som jag kan påverka är mig själv och mina tankar.
Förresten så är det du Karin (min bonusmamma) som fick mig att skriva idag utan att du vet om det... Du är en utav mina förebilder.

Tisdag 8 aug 2006

Idag har sambon tackat nej till ett dagtidsarbete. Därför att vi inte vet hur jag kommer att må och det jobbet han skulle ha kan inte vem som helst hoppa in och överta. Så det bästa för alla var att han tackade nej.
Jag hoppas bara att det för något gott med sig för honom.
Line var på "Kråkan" kl 10-13 så hon åt mat där...mycket mat! Det var fisk.
Janina var med Julia och hennes familj till Liseberg.
Hann med en badtur och ett besök på loppis idag också.
Har haft besök av en vän som också har fått cancer, men i magen. Vi pratade om känslor och våra mammor och allt som vi har gemensamt.
Hon var orolig för att hon inte skulle göra alla behandlingar och då kunde jag känna att... jaa...det är nog skönt att göra hela överlevnads behandlingarna ialla fall.
Vi pratade om hur våra mammor är runt oss fastän de inte finns kvar i livet och hur de hjälper oss utan att vi nästan ens märker det. Skönt att inte behöva säga så många ord för att bli förstådd, att någon bara vet.
Just nu känner jag mig väldigt säker på att allt verkligen kommer att gå bra.

Onsdag 9 aug

Har sovit gott inatt. På fm fick jag nästan ett spel. Jag behövde få vara ensamen. Line springer ner dörren till Melinda. Janina är rastlös. Jag är grinfärdig inför morgondagen. Sambon, den stackarn skulle ha bytat bromsskivor men fick istället åka till stranden och bada.
När de hade åkt försökte jag gråta en skvätt. Det kom inte en droppe. Däremot var det otroligt skönt att vara ensam. Jag fyllde badkaret coh jag somnade skönt i vattnet. Precis vad jag behövde.
Har känt mig väldigt tillfreds på em. Janina och hennes pappa hämtade en sten till mig som jag länge gått och sneglat på. Den blev väldigt fin utanför dörren. Goingar!
Var hos Inga på kvällen för att få en healing. Får tro att allt som händer nu händer för allas högsta bästa. Får släppa kontrollbehovet och följa med flödet. Jag känner tydligt var det händer saker i kroppen när Inga ger behandling. Tänk att ha en egen healer. Coolt!

Torsdag 10 aug

Cellgiftsdagen!!!

kl 22.30 Illamående!!! (Bakfylla, STOR)
Trött!
Skriver en annan dag. Just det, drömde om vita tulpaner, natten till idag.

Blä...God Natt!

Fredag 11 aug

(Mens) Har mått bättre idag. Medelbakfull!
Om det var en 75:a Wishky igår så är det en kvarting idag.
På em så var jag riktigt pigg. Vi grejade i garaget och Line fick in batterier i Jeepen. Stor lycka!!! Och gatans stora skräck nu när hon en bil att köra runt i. Hon har även varit på "Kråkan". När hon kom hem så tog hon på sig sin rosa balettdräkt (som hennes pappa köpte igår på Torp = )) och den var på hela kvällen.
Janina har sålt Pandaprodukter, det gick riktigt bra.
Var till Inga och visade min klippning som jag gjorde igår innan vi åkte till NÄL. Inga den stackarn sa att det inte såg så illa ut. Klippte mig med barnens pappas trimmer. Jag gråt lite när jag gjorde det. För det är ju inte för en kul grej. Det är ju för att jag ska vänja mig inför det OM håret ramlar av eller just det NÄR det ramlar av.
Milla ringde precis när jag var klar. Jag berättade att jag kände mig som Demi Moore i G.I Jane. Bara det att det är en annan slags strid jag ska ut i.
Vägen till NÄL var hemsk och jag gråt en hel del. Usch, jag var riktigt nervös. De fick sticka mig tre gånger innan det gick. Men inför sista gången så bad jag och då funkade det. Löste ut medicin för 1174 kr också. Hm...Kul va! ; )
Jag börjar längta efter något trevligt så som bio eller äta på krogen.
Ett gott tecken!