onsdag 30 december 2009

Ledig och snön ligger som ett vitt härligt täcke ute



Kallt som f_n men hellre det än regn och tö för det är vykorts vackert ute. Och det bästa är att jag är ledig. Härligt!

Tisdag 11 juli 2006
Idag har jag känt mig helt avtrubbad. Förstår inte riktigt att världen utanför fortsätter som vanligt och i mitt inre är det orkan som emellanåt blir till en bris. Vilken konstig känsla! Skulle skoja med sambon om att han fick passa på att känna på brösten "Sista chansen". Men det blev för magstarkt, tårarna kom innan jag hann att säga det.
Vad rädsla kan göra kroppen! Rädd för livet. Rädd för att njuta. Rädd, rädd, rädd...
Det har regnat hela dagen men på kvällen klarnade det.

Onsdag 12 juli 2006
Kl 22,30 En helt fruktansvärd dag. Sambon var med mig hela dagen. Jag hade inte klarat mig utan han.
Ett smakprov av alla tankar som kommit ;
- Opps, nu är det sista gången jag fryser och mina bröstvårtor reser sig.
- Sista gången min sambo rör mina bröst.
- Sista gången jag rör mina bröst...ok imorgon är det sista gången.
- Sista gången jag tar av mig behån.
- SISTA GÅNGEN JAG KÄNNER KNÖLEN = ) toppen!
Var på bio ikväll "Poseidon" har ingen aning om vad den handlade om. Tänkte bara att när sambon åker hem så börjar det....

Torsdag 13 juli 2006 Operationsdagen!
Kl 6,20 Inte mycket sömn. Trött!!! Frös först, jag hade ingen blodcirkulation men nu är jag het. Ca kl 5,45 kom en tjej in och tog tempen 37,8gr hörde jag i en dimma. Typiskt när man ändå sov. Detta är ju inte Hästens sängar precis = ).
Igår kväll gick det rätt bra så fort jag inte kunde se sambon längre. Precis som när man lämnar ett barn på dagis. När väl föräldrarna har åkt går det bra. Och just nu känner jag mig som ett stort barn.
Nu måste jag kissa och är stel som en pinne. Plus att jag är törstig! Men har dryck och mat förbud sedan kl 03,00 inatt....det är ingen vidare lukt på sjukhus heller...

Fredag 14 juli 2006 Dagen efter...
Får skriva idag om vad jag gick igenom igår.
Tack och lov för min rumskompis som var kvar här till kl 11,00. För då fick jag lugnande tabletter. Men jag gråt då hon åkte hem. Gråt över att se hennes man och deras två barn hämtade henne. Kände mig ensamen.
Nu började alla förberedelser inför operationen.
Tack och lov var tabletten stark och bra så lugn blev jag = )
Pratade med sambon och Inga innan jag åkte iväg.
Minns vägen till operationen som i en dimma. De spelade radio i salen iallafall och jag vet att jag yrade om att det är sååååå bra med musik och att jag var såååå glad över att de spelade musik...narkos..PANG!....borta! klockan var då ca 12,30.
Första klockslaget jag minns efter operationen som jag minns är 19,30.
Men fy f_n vad dåligt jag mådde. Fick många omgångar med medicin mot illamående. Kunde inte kissa själv heller så de fick tappa mig. Jösses vad ledsen jag blev över detta... Men otroligt skönt. För informationen så kom det 550ml.
Var tillbaka på avd kl 22,30. Halvdåsade hela natten. Var rastlös en lång stund. Visste inte var jag skulle göra av mig. Väldigt jobbigt!
Nog om igår!
Idag på morgonen blev jag kissenödig och det gick bra, jag kunde själv. Tänk vad en sådan sak kan göra en så lycklig!
Pratade med sambon, pappa, Janina, Inga, Milla och Katrin.
Sjukgymnasten var här med träningsprogram. Kirurgen som opererade mig var också inom, de tog ett gäng med lymfkörtlar...hur många har man?
Nu får vi se vad det blir för efterbehandling.
Jag är trött, orkar nästan inte tänka på behandlingar.
Längtar hem! Nej, nu måste jag ut efter smärtstillande och vatten.

Ah...kollade under bandaget och på mina "bröst". Glatt överraskad de såg inte allra värst ut. Blev faktiskt förvånad över att det såg så pass bra ut. Får hoppas att dränaget snart kan tas bort och det läker bra!

2 kommentarer:

  1. Lilla hjärtat..., jag har precis läst ditt inlägg högt för vår Jonna här hemma och vi blev tysta en lång stund efter att vi läst färdigt.
    Det gjorde ont i oss båda.....

    Jag är så glad att du mår bra idag Ann-Helen och att jag har fått äran att lära känna dig:)
    Ta väl hand om dig och så ses vi ju snart igen.., jippi!!!

    Kramar i massor
    Marianne

    SvaraRadera
  2. Nu gråter jag... Är så glad att det gick bra.

    SvaraRadera