En utav mina viktigaste arbetsdagar...

Här ser ni en utav mina viktigaste arbetsdagar... Inga höll i pysseldagen (hon jobbar med detta i vanliga fall via sitt företag Imagine Life) där vi skulle göra en "skapelsetavla". Min tavla handlade om familjen och mig själv. Det var otroligt nyttigt att gå in i sig själv och sedan hitta bilder, ord och bokstäver i tidningar som jag klippte ut och klistrade fast på min tavla. Vi hade på glitter, stämplade ut hjärtan och var djupt koncentrerade på vårt jobb.
Plus att vi blev uppassade utav värdinnan Carina med fantastisk mat och efterrätt. Marianne förevigade allt med sin kamera = ). Vilka inspiratörer!!! En härlig tjejdag med allt som jag kunde önska mig det var glädje, skratt, värme, mysigt och helt enkelt underbart.
"Gött" tjejer! Love you all ♥♥♥
Har ändrat färg på min blogg, helt enkelt för att jag känner mig allt annat än brun just nu... hi, hi, hi! Rosa är också bröstcancern´s färg!
Fortsätter nu med min dagboks berättelse från då omskakningen utav mina hjärnceller började!

Onsdag 26 juli 2006

Har varit med Inga på en "Resan-introduktion". Oj, oj, oj jag kunde inte sitta still det värkte i hela ryggen. Eller nja, inte i övre delen utav ryggen. "Resan" är en resa inuti kroppen. Min resa stannade i halsen. Intressant är att de som hade glasögon hamnade i ögonen på sin resa.
Känner mig lugn och go ikväll. Hm...ett gott tecken.

Torsdag 27 juli 2006

Är ensamen hemma. Herre Gud så gott att vara helt ensamen hemma. Jag skulle nog kunna vara helt ensamen en vecka om jag fick. Är detta något man ens kan med att tala om. Njuter hur som helst!
Ska idag skriva ner i boken och sedan prata med Inga om några tankar jag har och har haft.
Det har ju inte varit frågan om jag får cancer utan NÄR jag får cancer. Är det så att detta är något jag vill gå igenom för att kunna säga att jag har erfarenhet? Hemskt, men det kan vara så.
Efter ett år har alla kroppens celler byts ut. Varför försvinner då inte de onda?
Jo, kroppen håller kvar cellminnena.
Fick boken "Att må dåligt är en bra början". Det stod om mina tankar som jag skrev om i morse. Lite läskigt!

Fredag 28 juli 2006

Idag har jag badat två gånger vid "Röret". Wow, helt underbart. Det gick jättebra att simma. Kändes som att det är bra träning. Jag njöt verkligen!
Det har varit en dag med lugna fina tankar. Blir nästan orolig för mig själv. Men jag är säker på att allt kommer gå bra. Hm... är jag för kaxig? Nä...

Lördag 29 juli 2006

Har varit och badat vid "Röret" i ca två timmar. Det är härligt att simma som träning för armar och bröst. Känner mig väldigt uppåt nu när jag kan bada.
Eftermiddag
Just nu när jag skriver detta så har det börjat regna och "mullra i taket" som Line säger. Det är riktigt skönt att det regnar. Skönt att det åskar också. Ingen Tv och ingen musik. Härligt!
Fick en present av våra grannar. Ett sätt att visa att de vet och tänker på oss. Gulligt!

Söndag 30 juli 2006

Jag var och badade själv på middagen. Det var varmt och mulet och jag var ensamen vid "Röret". Härligt!
Plockade lite blåbär, de är stora här nere vid vattnet. Jag förundras hur mycket mer jag upplever så fort medvetenheten höjs.
- Hur en fjäril sitter på stigen och hur en humla kommer för att sätta sig och när fjärilen slår ihop sina vingar.
- Hur vattnet rör sig på ytan
- Hur fåglarna svävar i skyn
- Hur kroppen tar hand om blod och vätska vid operationer
Fantastiska saker.
Fiskade hos pappa på kvällen. Det blev 12 abborrar. De var på hugget!
Ska nu pinka och sedan jag be för att det kommer att går bra imorgon på min "Resan-behandling"

Måndag 31 juli 2006

"Resan-behandlingen" var idag. Jag började behandlingen med att prata om mig själv.
Där en punkt va;
- Att detta med bröstcancer stoppar vid mig. Det är stopp nu, inget cancer relaterat förs vidare.
- Starkt, jag blir tårögd vilken gåva du ger dina barn sa "resan-terapeuten".
Det var en stark resa inåt i kroppen. Mötte flera utav de som har varit och är runt mig i mitt liv. Omtöcknad tar jag mig ut i bilen. Åker hem och lägger mig i ett varmt bad. Illamående och stark huvudvärk.
Förut fick jag en stor räddhetskänsla. Uuuu.... Rädd att inte klara allt, alla krav, alla människor mm...